Många av oss har upplevt, upplever eller kommer att uppleva svåra stunder som får oss att undra om det finns något hopp för vår framtid. Dessa stunder skakar om grunden till vår inre själv. De kan kasta oss in i avgrunder av tvivel och förstöra vår självkänsla, nästan utplåna vår känsla av hopp för ett liv som vi drömde om.

Dessa stunder är oftast fulla av ilska, sorg, ånger eller en kombination av allt. De dyker upp i våra liv som vårt barns bortgång, som äktenskaplig tvist eller skilsmässa, genom svåra livssituationer, eller genom hälsoproblem som för krig med våra fysiska kroppar vilket lämnar oss i ständig smärta. De kan dyka upp genom finansiella förluster, fysisk misshandel, eller genom sexuella övergrepp och diskriminering.

Hur kan man återhämta sig från dessa traumatiska tider? Hur kan man ta sig genom dessa och ta sig ut på andra sidan fortfarande kapabel att fungera och finna lite sken av lycka i livet? Och hur handskas man med problemens verklighet, och finner styrkan att utveckla optimism och lycka igen?

Om du är diskriminerad eller har tänkt på att skada dig själv – sök professionell hjälp omgående.

Innan vi diskuterar hur vi ska vända oss till Gud för att uthärda motgångar och hela sprickorna i våra hjärtan, så vill jag nämna att om du utsätts för fysisk smärta på något sätt, då bör du inte tveka en sekund med att söka hjälp från myndigheterna. Kontakta en vän, en skolkurator, en lärare eller polisen. Många människor skjuter upp med att göra det, tänkandes att deras situation kommer att bli bättre eller att anmäla deras diskriminering kommer att på något sätt vanhedra familjen; de tror att deras misshandlare kommer att sluta en dag. Detta gör det bara svårare att sätta stopp för misshandeln. Du behöver tillåta att situationen upphör omedelbart, och sedan kan vi börja diskutera om läkningsprocessen. Detsamma gäller för de som tänker på att skada sig själva eller redan har självtillfogade skador. Innan man kan göra framsteg med den andliga processen, så måste de fysiska komplikationerna få ett slut.

Islam värderar de skickligas och professionellas roll, som Profeten, över honom vare frid, sade:

”Sannerligen har Allah föreskrivit skicklighet i alla ting” (Muslim).

Vi bör komma ihåg att religionen ensam inte är ett ”universalmedel” – men att varje ämnesområde har sin egen uppsättning av professionella och licenserade arbetare som kan hjälpa oss genom olika frågor. Alltså, om vi utsätts för diskriminering, så bör vi alltid sträva efter att skydda oss själva genom de professionella inom brottsbekämpning, och grundlig medicinsk rådgivning – utöver bön och tro.

Fällan vi faller in i: ”När min situation är bättre, så kommer jag att vända mig till Gud och praktisera min religion bättre.”

En av anledningarna för islams uppenbarelse, tillsammans med förbättringen av människors tillstånd och anvisningen mot Guds tillbedjan och kärlek, är att ge oss andlig näring som vi behöver för att navigera genom livets motgångar.

Som muslimer kan vi göra misstaget att idealisera islam som att vara någon sorts perfekt livsstil så om det fullgörs ’kommer vi att ha det perfekta livet, utan prövningarna och svårigheterna vi står inför idag’. Vi kanske tror att islam är en uppsättning av läror, regler och handlingar som vi kan införliva fullt ut när våra liv inte är så röriga. Vad händer när vi tänker så?

För det första, så kan vi drabbas av abstinensbesvär för att finna sötman i våra böner och be bara för att få salat ur vägen, om vi ens ber över huvudtaget. Vi bryter vår relation till Koranen. Vi kanske börjar dra oss tillbaka känslomässigt och andligt från att engagera oss med islam som en aktiv väg för att låta Guds ljus bränna bort orenheterna, ilskan, sorgen, depressionen och bördan i våra hjärtan. Till slut så kanske vi slutar att tänka på islam, att lära oss om den och att samtala med den, helt och hållet. Vi tror istället att innan vi kan engagera oss i islam och delta i att stärka en pågående relation med Gud – så behöver vi slicka våra sår och läka från olyckan som har drabbat oss.

Att tänka så är ett dödligt misstag som först och främst är ett av shaitans (Satans) bästa tricks: att knuffa bort oss från att engagera oss i islam och från att bedriva en relation med Gud, precis när våra hjärtan brister av negativa känslor och sorg. Shaitan lurar oss precis när vi BEHÖVER GUD SOM MEST. Detta i sin tur felplacerar anledningen till varför islam kom med en form av dyrkan till Gud och ett funktionellt sätt att leva. Islam kom för att stärka oss, hela oss och i slutändan vägleda oss till frälsning från livets prövningar. Vare sig prövningarna är andliga, materiella, känslomässiga eller alltovanstående, så måste vi hålla fastvid att Allah (swt) är vår vän. Den som aldrig kommer att lämna Sin dyrkare ensam. Den Enda Guden som aldrig kommer att överge Sin tjänare. Han är Allah. Och Hans namn berättar för oss om Hans sanna attribut:

As-Salam – Källan till Fred
Al-Muhaymin – Beskyddaren
Al-Qahhaar – Den som Underkuvar med Styrka
Al-Razzaaq – Försörjaren
Al-Fattah– Den som Ger Seger
Al-Latif – Den Älskvärde
Al-Nur – Ljuset
Al-Mu’eed–Livgivaren

Då kommer vi till huvudfrågan. Om vi går igenom en prövning och vi är stressad över något som ingen annan i världen förstår, varför skulle vi inte vilja ha Källan till Fred vid vår sida? Varför skulle vi inte vilja engagera oss med Ar-Razzaaq, Försörjaren, för att stärka oss? Varför drar vi oss bort från att studera och gräver oss in i livets prövningar som Den som Ger Seger har skickat ner till oss?

Det är dags att fråga den Enda som Underkuvar med makt att underkuva vår sorg, och be Gud att lysa med Sitt ljus in i våra liv och ge liv till vår glädje. Det är därför muslimer använder sig av du’a (bön) mot ångest, såsom Profeten, över honom vare frid, lärde oss:

”O Allah, jag är Din tjänare, son/dotter till Din tjänare, son/dotter till Din tjänarinna, min pannlugg är i Din hand, Din befallning över mig är för evigt utförd och Ditt påbud över mig är rättvisa. Jag frågar Dig med alla Dina namn som tillhör Dig, som Du har namngett Dig själv med, eller uppenbarat i Din skrift, eller som Du lärde all Din skapelse, eller som Du har bevarat i kunskapen om det osedda med Dig, att Du gör Koranen till livet i mitt hjärta och ljuset i mitt bröst, och en avfärd för min sorg och en frigörelse för min ångest.”

Se bara på denna vackra du’a (bön) lärd till oss av vår Profet, över honom vare frid. Här påminns vi om Allahs Överväldigande Dominans över allting och oss själva. Vi påminns även om Hans namn, så att vi kan känna oss anslutna till Hans gränslösa förmågor som får oss att förstå Hans uppgift i våra liv. Och slutligen så påminns vi om boken – Koranen – som Han sände, och genom Koranen, religionen som är beskriven för oss.

Men hur kan Koranen vara ljuset i våra hjärtan och en frigörelse för våra sorger om vi aldrig läser den? Hur, om vi inte dränker oss i den och i att lära oss dess hemligheter?

Prövningen är inte om vi bär på olycka, men huruvida den driver oss mot Allah.

Vi vet från Surat-al-Mulk att Allah har skapat liv och död med avsikt att pröva oss och testa oss. Vi vet även att Allah prövar dem Han älskar. Men livet består av mer än att helt enkelt klara av en svår prövning.

Prövningen består inte bara av om vi kommer att klara av eller inte klara av att bära bördan som vi har fått med tålamod. Prövningen godtar även att för vårt tålamod, så finns en garanterad belöning vid vägens slut. Den godtar att ett barn som vi har förlorat kommer att insha`Allah (om Gud vill) leka med Profeten Ibrahim (as) i paradiset. Att genom tålamod så kan ett trasigt äktenskap som är tom på kärlek ersättas av ett som är bättre i denna värld eller i nästa. Och att en smärtsam sjukdom uthärdad med hågkomsten av Gud, resulterar endast i att varje uns av smärta renar oss från synd.

Prövningen består inte heller bara av att komma ihåg dessa saker, fast dessa är nyckeln till att vara tålmodig. Den ultimata prövningen är om olyckan driver oss mot Allah (swt). Oavsett om vi kan klara av vår svåra situation, istället för att bara lita på oss själva, erkänna vårt beroende av och lita på Gud. Från detta kan vi sedan utöva en starkare relation med Gud som kan inbringa fred i våra hjärtan, och vi kan söka kunskap om hur deen (religiös livsföring) som Han har uppenbarat kan faktiskt lindra vår smärta.

Det kan vara lätt att dyrka Allah och engagera sig i Hans deen när våra liv är perfekta. Men just detta är den felaktiga punkten. Våra liv är inte perfekta, och kommer aldrig att vara det. Så, kommer vi att dyrka Honom genom att delta fullt ut i Hans religion, till och med när saker och ting faller samman omkring oss? Kommer vi att acceptera att den Enväldiga Kungen har makten och barmhärtigheten att ge oss det vi så desperat behöver? Vi måste börja vända tillbaka till Allah, idag, för att Han älskar oss villkorslöst varje dag. Och hur älskar Allah sina tjänare? Denna berättelse från Profeten, över honom vare frid, bör ge oss svaret:

”… Plötsligt såg en kvinna ett spädbarn mitt ibland fångarna. Hon tog tag i barnet, förde in det i sin famn, och började sköta om det. Sedan sade Profeten, över honom vare frid, ‘Tror ni att denna kvinna skulle slänga sitt barn i elden?’ Vi sade ‘Nej, vid Allah det skulle hon inte, om hon har möjligheten att inte göra det.’ Sedan sade han, ‘Allah den Upphöjde är mer barmhärtig med Sina tjänare än denna kvinna med sitt barn.’” (Al-Bukhari)

Hjälp oss

Om du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfri belopp.

Swisha till 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via vårt bankgiro 5271-8053.

Starta Swish-appen

0